Testat – Dingoo A320 Del 1

dingoo

“Direkt ur lådan klarar Dingoon av att emulera både GBA, NES, SNES, Neo-Geo samt Mega Drive och de två första generationerna arkadspel från Capcom.”

Redan i början av 2009 började kineserna skeppa den lilla µC/OS-II-baserade multimedia- och spelmaskinen Dingoo A320 över i princip hela världen. Den första tiden präglades, inte helt otippat, av barnsjukdomar, missar i firmwares och en ännu färsk användarcommunity. Många recensioner på nätet skrevs när Dingoon var relativt nylanserad och skrämmer därför bort många nyfikna som precis hört talas om maskinen. Nu har det gått en liten tid och jag har tittat lite närmare på hur Dingoo A320 står sig idag.

Dingo A320 är utåt sett en ganska typisk PMP (portabel multimediaspelare) och har de traditionella funktioner en maskin av det här slaget förväntas ha, först och främst är den dock en spelmaskin och styrkan i det lilla (125x56x14 mm på 110 g) paketet ligger i de inbyggda emulatorerna. Direkt ur lådan klarar Dingoon av att emulera både GBA, NES, SNES, Neo-Geo samt Mega Drive och de två första generationerna arkadspel från Capcom. Hårdvaran är om man tar hänsyn till priset och produktens ursprung överraskande trevlig med en Ingenic JZ4732-processor @ 400 Mhz, 32 MB RAM, 4 GB internminne (flash) och en 2,8″ LCD-skärm med 16M färger och upplösning på 320×240. Klart är att det inte kommer att släppas några stora AAA-titlar till en maskin med de här specsen men det är ju samtidigt inte heller det plattformen är till för.

Den stora skillnaden mellan Dingoo A320 och de andra alternativen i den veritabla malström av billig kinesisk hemelektronik som sköljer över oss via privatimportörer och eBay är det faktum att Dingoon klarar det tillverkaren säger att den skall klara. Det här beror i första hand på att tillverkaren, Shenzhen Dingoo Digital, ligger bakom inte bara en utan två olika A320-versioner – en mycket nedbantad version, anpassad för den kinesiska marknaden och en exportversion. Det är givetvis runt exportversionen, som alltså är anpassad för kunder i USA och Europa som Dingoocommunityn och all hype kretsar.

Även konstruktionen i sig är av betydligt högre kvalitet och standard än vad som annars är brukligt när det gäller den här typen av produkter. Den känns, sin storlek till trots robust, plasten knarrar inte och alla delar passar ihop som de skall utan märkliga skarvar, träskruv eller dåligt inbyggda anslutningar. Ett minus är dock batteriet (Li-Ion @ 3.7V 1700mAh) som är permanent inbyggt under skalet. Jag har inte hittat någon information om dess totala livslängd men förr eller senare kommer det givetvis att behöva bytas ut, något som kommer att kräva omlödning. Alla operationer som innebär att man måste skruva upp sin Dingoo är känsliga eftersom många av kablarna är tunna och delar av batteriet verkar vara fastlimmade mot andra komponenter. En glad nyhet är dock att den påstådda batteritiden på 7 timmar är korrekt med råge. I mina egna högst vetenskapliga tester har jag spelat (totalt sett) ca 2 timmar om dagen under fem dagars tid utan behov av laddning.

Hur står sig då de olika funktionerna numera? Att sakerna överhuvudtaget fungerar är givetvis inte nog för att en produkt skall räknas som bra. När Dingoon först dök upp var den som sagt nedlusad med sin beskärda del av buggar och barnsjukdomar. X- och Y-knapparna strulade, kontrollen fick frispel när man försökte använda två riktningar på D-paden (läs: röra sig eller skjuta diagonalt etc.) samtidigt och så vidare. Det fanns även mycket problem med de inbyggda funktionerna och till och med en del av det som faktiskt fungerade som det skulle kändes ofärdigt och undermåligt även för en kinesisk elektronikprodukt. Numera har Dingoo Digital släppt lite vettiga firmwares och bara genom att uppdatera till den i skrivande stund senaste versionen (1.22) sker märkbara förändringar i menysystemet och funktionerna. De stora förändringarna, de som gör Dingoo A320 till en riktigt, riktigt prisvärd maskin som är lika rolig på tåget som hemma i soffan är dock direkt relaterade till entusiasterna inom communityn och deras slit. Lite om detta och framförallt en lite djupare granskning av Dingoons olika funktioner (direkt ur lådan idag) är vad jag har tittat närmare på i nästa del av Dingoo A320-testet.