Jämran från ryggslutet – hardcorespelare


Nu är det ju inget veckoslut jag sitter och jämrar mig i. Det skiter jag fullständigt i. Jag har dock rätt ont i korsryggen, vilket jag faktiskt sitter här och jämrar mig över.

Därav rubriken.

Jag snackade spel med en tjej på jobbet idag och det kom fram att hon spelat en del spel och ansåg sig vara en gamer. Efter att jag fick mundiarré om Azeroth, Cyrodiil och Hyrule, visade det sig att hennes enda besök i spelvärlden var till Wii Sports Resort, bortsett från någon enstaka svängom i Mario Kart på 90-talet.

Hennes syn på min konsumtion av Call of Duty, Starcraft och Fallout uttrycktes i “Oh, so you’re a hardcore gamer!” (jag bor utomlands och all kommunikation på min arbetsplats sker på engelska).

Hon trodde inte riktigt på mig när svarade att jag var en “hardcore pornstar” och samtalet flöt över i annat.

Samtalet lämnade mig med funderingar. Inte fan är väl jag en hardcorespelare?

Hardcore i spelsammanhang har för mig alltid betytt att man kan klara Contra utan att dö en enda gång. För mig har hardcore alltid betytt att man svultit ihjäl av för mycket Everquest-spelande. Hardcore har alltid betytt att man heter Billy Mitchell för mig.

Hardcore har aldrig betytt att man föredrar spel med klassisk handkontroll/tangentbord framför spasmiskt viftande i partyspel utan djup. I alla fall inte i min värld.

Men det kanske är så spelvärlden ser ut nu, sedan Wii, Nintendo DS och Angry Birds vunnit allmänhetens hjärtan. Nuförtiden är causal gaming att spela Wii Sports eller Guitar Hero på en förfest ibland, medan det är hardcore att köra Half-Life och Assassin’s Creed. Idag verkar det vara själva genrerna som avgör vad som är hardcore och casual. När dessa begrepp formades i mitt huvud för mer än ett decennium sedan var det snarare inställningen till och omfattningen av spelandet som skiljde casual från hardcore.

Jag har aldrig någonsin betraktat mig själv som hardcore, men det kanske är dags att omvärdera saken. Jag kommer dock aldrig att uppskatta att klumpas ihop med dem som har lika många speltimmar i WoW som det gått sedan spelet släpptes. Inte ens när begreppsförvirringen och utbredningen av spelmediet gått så långt att dagens casualspelare får höra “Oh, so you’re a hardcore gamer!”.