Elitsoldater med machokomplex

Recension av Binary Domain

bdhead

En liten grupp soldater skyndar sig genom en tunnel, plötsligt ljuder ett alarm och beväpnade robotar går till attack. Det blir en hård strid och trots att robotdelar flyger till höger och vänster fortsätter de sönderskjutna fienderna framåt. Det är en fiendetyp jag aldrig varit med om tidigare. Det har kallats en Gears of War klon, men till skillnad från andra sådana är Binary Domain riktigt roligt.

Spelet har ett röstsystem som innebär att du inte bara kan välja i en meny utan faktiskt har möjligheten att prata med dem

I en inte allt för avlägsen framtid har robotforskningen kommit så långt att mänskligheten känner sig hotad. Rykten om artificiell intelligens och robotar som börjar se lite för mänskliga ut leder till en ny Genevekonvention som förbjuder forskning och tillverkning av sådana produkter. Förutom förbudet innebär den att varje land skall tillhandahålla elittrupper med uppgift att upprätthålla konventionen och gripa de som bryter mot den.

Långt senare kommer en man haltandes med en pistol i handen, vad har ni gjort med mig, skriker han och lyfter handen till ansiktet. Sakta drar han av sin hud, blottar maskindelarna under och lyfter pistolen. En snabb undersökning visar att det bara finns ett företag som kan ligga bakom teknologi.

Binary Domain handlar om den sammansatta insatsstyrkan vars uppgift det är att undersöka detta företag. Det är en något förutsägbar berättelse med pinsamt stereotypa karaktärer. Hur väl du fungerar med dina kollegor och hur mycket de lyssnar på dina order påverkas av hur väl du kommunicerar med dem. Spelet har ett röstsystem som innebär att du inte bara kan välja i en meny utan faktiskt har möjligheten att prata med dem. Tyvärr fungerade det inte alls för mig när jag försökte, vilket ledde till att jag efter en timme fick stänga av mikrofonen och börja bygga upp vänskapen igen.

Grafikmässigt håller Binary Domain standarden för den här konsollgenerationen, men det är inget som imponerar. Det som lyfter spelet är det spännande stridssystemet. Fienderna som oftast anfaller i stora mängder är designade så att de går att skjuta sönder, det skapar en känsla av att det verkligen är robotar en strider mot. Likt Terminator fortsätter de framåt. Skjuter du av armen, plockar de upp vapnet med andra armen, Benen, då kryper de mot dig. Det gäller att vara medveten om vart du träffar, eftersom bortsprängda kroppsdelar ändrar deras attackmönster.

När det gäller bossar går det att lösa dem genom att skjuta i all oändlighet, eller genom att upptäcka deras svagheter och fokusera på dem. Varje boss är verkligen sin egen och det är stor variation på hur de skall besegras.

Stridssystemet är ganska simpelt, ta skydd och skjut, flytta till nästa skydd och skjut, det har gjorts förr. Det är de sönderfallande fienderna och de varierande bossarna som lyfter spelet och skapar det lilla extra. Det är därför väldigt synd att dessa saker inte kommit med i de flerspelarlägen som finns. Det ena är en klassisk team deathmatch, med levelsystem och valuta för att köpa uppgraderingar och utrustning. Men det är människor mot människor och är det team deathmatch du är ute efter finns det ett flertal spel som gör det bättre.

Flerspelarläget Invasion däremot, ett hordeläge där de farliga robotarna kommer i vågor, lockar desto mer. Dock har det inte det som gör kampen mot robotorna i Binary Domain följt med över i Invasionläget. Hade det byggt på samma system som kampanjens sönderfallande robotar hade det varit underbart. Nu känns det bara som en tråkig kopia på andra spels liknande lägen.

Gillar du elitsoldater med machokomplex, terminatorfilmerna och coverbaserade stridssystem är Binary Domain definitivt något du borde prova men är du ute efter spel att spela med vännerna är det nog inget för dig.

Binary Domain

Format

Xbox 360, Playstation 3

Släppdatum

24 Februari

Utvecklare

SEGA

Betyg

4/5

Sammanfattning

Trots att det har gjorts förr, elitsoldater med machokomplex i ett coverbaserat stridssystem känns det inte gammalt. Robotar som fortsätter anfalla trots avskjutna kroppsdelar får adrenalinet att flöda, precis som spelets spännande bossfighter.

Stridssystemet med de varierande bossarna och de sönderfallande fienderna som fortsätter anfalla

Bristerna i röstkommunikationen, attityderna och de värdelösa flerspelarlägena