Tack för alla minnen, Uppcon

uppcon2012

För en vecka sedan gick det tolfte och sista UppCon av stapeln. Konventet, som de senaste åren hållit hus i Uppsala Konsert och Kongresscenter, lockade nära 3000 besökare, och stämningen var fenomenal. Det är säkert många av er som aldrig hört talas om UppCon så en liten förklaring vore nog på sin plats. UppCon var ett årligt konvent med fokuspå östasiatisk populärkultur. Det inkluderar bland annat mode, musik, manga, anime och självklart en himla massa tvspel.

Jag åkte på mitt första UppCon 2009. Jag var aldrig på konventet som vanlig besökare utan kastade mig genast in som personal i det kaos som döljer sig bakom kulisserna. Det var det första året konventet hölls i UKK och mycket var nytt även för veteranerna i personalstyrkan. Jag minns det som otroligt hektiskt, glädjefyllt och helt galet på det mest positiva vis jag kan mena det, framförallt de långa nätterna och den bristande radiodisciplinen. Samma ord gäller för de UppCon jag jobbat på sedan dess.

Min tid med UppCon har varit förhållandevis kort men intensiv och jag blev lite överraskad av de känslor som väcktes i mig under det sista konventet. Efter den stora avslutningsshowen strömmade besökarna ut, rakt förbi den informationsdisk där jag arbetade och när jag såg hur många av dem som kramades och torkade tårar så brast mina sköldar. Den största smällen kom när mina kollegor kramade om mig. Det var liksom då det verkligen slog mig att det här var sista gången vi skulle vara där tillsammans.

Tack för den tiden vi fick tillsammans, UppCon. Tack för alla minnen, nya vänner, och för att jag fick provspela Ni No Kuni.