Kraid.se - Dator och tv-spelsblogg

Pan Vision Playground är ett event där utgivare visar upp höstens och vinterns releaser för butiker och press. Folk från hela Norden och Baltikum hade samlats för att visa och se vad vi har att vänta. Det hela började med föredrag och visningar av trailers, statistik på förhandsbokningar och andra saker som man smågäspar åt. Så det tänkte jag helt sonika hoppa över och gå på det göttiga direkt: När visningsdelen av lokalen öppnades upp och man fick prova på alla spel som vi längtar efter.

Orcherna slår tillbaka

Snygg design, snygga miljöer och karaktärer

Det första spelet jag tittade närmare på var “Of Orcs and Men”. En mörk fantasyberättelse där människorna nästintill har utrotat orcherna och goblinerna. Man axlar rollen som en orch, Arkaïl, som har fått självmordsuppdraget att döda den mänskliga kejsaren. Han får sälskap av en goblin vid namn Styx. Detta udda par har olika färdigheter och förmågor och man kan byta fritt mellan dem under spelets gång. Arkaïl är som sig bör för en orc stor, stark och kan slå hårt. Styx däremot är liten, nätt och är duktig på att gömma sig och smyga sig på på fiender.
Stridssystemet kändes stabilt och familjärt, men ändå med snygga små detaljer som skiljer det från andra spel. Man kan dela ut kommandon till Arkaïl och Styx och när man gör det så saktar tiden in, men stannar inte helt. Snygga menyer gör det lätt att hitta det man vill och sen kan man luta sig tillbaka (om man valt rätt stridskommandon) och se striden utspela sig . Grafiskt är det riktigt snyggt. Snygg design, snygga miljöer och karaktärer och snygga effekter. För mig personligen kan det här mycket väl bli en sleeper-hit i år.

Braaaaaaiiiiiins

Ska vi börja med det bra eller det inte fullt så bra? Inte fullt så bra tar vi.
ZombiU fanns spelbart och det var ju klart att man skulle prova det. Om inte för någon annan anledning än att få prova lite Wii U. Oavsett anledning så kan jag konstatera att jag inte var särskilt imponerad. Grafiskt ser det inte fult direkt, men en aning daterat. Även om jag var glatt överraskad över hur lätt och hur bra Wii U kontrollen låg i handen så kändes kontrollen i spelet segare. Det kändes som om det var en halv sekunds fördröjning på allt jag gjorde. Skärmen på kontrollen användes på ett snyggt sätt, MEN att behöva flacka fram och tillbaka med blicken hela tiden, ja det kanske kommer när man vant sig. Dock känner jag mig inte helt övertygad.

På den bra sidan har vi då Resident Evil 6, som både ser riktigt snyggt ut och som har en tight kontroll. Nu spelade jag bara väldigt lite, dels för att jag inte vill överhypa mig själv innan release, och dels för att jag var långt ifrån ensam om att vilja prova. Men det lilla jag spelade imponerade. Jag tror att det här kan bli ett riktigt bra actionlir. Det kändes tight, snyggt och på bara 5 minuter lyckades jag få en känsla av Capcoms fingertoppkänsla. Så lite hype blev det ändå för Resident Evil 6.

Welcome to the jungle

I ett djungelsnårigt bås fanns det 4 datorer uppställda, och detta var inga vanliga datorer. På dessa bestar fick man nämligen få prova på Far Cry 3. Jag gillade Far Cry 2 även om det hade sina brister. Men redan efter 5 minuter märker man att utvecklarna har lyssnat på fansen och städat upp lite i speldesignen. Fortfarande en öppen sandlåda med massa vapen, fordon, fiender och hemligheter att hitta. Ingen malaria och inga återkommande vägspärrar. Men så levande! Killen som spelade innan mig råkade simma ut lite för långt i havet, SNAP! Uppäten av en haj. En av demokillarna säger till mig att jag kan samla växter ute i naturen för att göra drycker, salvor och dylikt, så jag stannar till på lite olika ställen för att samla på mig lite. Oooh! Svart lotus. Måste va bra. Plocka blomma. Brottas med krokodil! Jag hade mer tur än hajkillen, jag haltade iväg med ett krokodilskinn. Och även om jag är en gammal surgubbe som vill ha mus och tangentbord till mina FPS, så måste jag erkänna att Ubisoft lyckats göra en ok kontroll upplevelse med en handkontroll. Oavsett så kommer jag införskaffa mig Far Cry 3 till hösten. På PC. Utan handkontroll.

…jag ska lära mig mer än introt till Metallicas Nothing Else Matters.

Och sist ut kommer vi till musikspelsdjungeln. Eller är det ett musikspel? Jag syftar på Rocksmith, där man slopat plastinstrumenten till fördel för riktiga instrument. Ja, bas och gitarr i alla fall. Det är kanske inte så mycket ett musikspel som det är ett lära sig spela gitarr/bas program. Man kopplar in en gitarr eller bas via medföljande adapter till sin 360/PS3/dator, väljer låt och börjar spela. Rocksmith känner hela tiden av hur bra du spelar och anpassar hela tiden svårigheten därefter. Enkelt och genialiskt. Körde man samma låt ett par gånger så märkte man att det blev svårare, men fan, man blev nog lite bättre också på köpet. Riktigt kul och jag som länge tänkt att jag ska lära mig mer än introt till Metallicas Nothing Else Matters.

Inte bara spel, men nästan

Även om det mesta kretsade runt spel var det även en social sammankomst. Jag sprang på folk från när och fjärran, gamla som nya bekantskaper. Jag snackade lite skit, käkade mat och drack några öl. Men framförallt så fick jag prova på en liten munsbit av vad spelhösten och vintern har att bjuda på. Och vilken höst det kommer bli.