Svenska språket och spel – dataspel eller datorspel?

Svenska språket o spel

När Sanna tidigare i veckan bad mig korra hennes inlägg om spel kontra mogenhet, påpekade jag att det heter “datorspel” inte “dataspel”, varpå hon envist gjorde motstånd och skickade mig ett par matnyttiga länkar för att bygga sin argumentation på stadig mark. Den första av dessa länkar var en artikel i Svenska dagbladet och den andra en artikel på hemsidan tillhörande branschorganisationen Dataspelsbranschen (gissa vad de föredrar!).

Kontentan i SvD-artikeln är “‘dataspel’ kan innefatta alla typer av digitala spel, då de består av data som processas med olika elektroniska verktyg”, med hänvsning till Dataspelsbranschens resonemang. Dataspelsbranschen framhåller att det, för dem till synes svåra, beslutet att välja namnet “Dataspelsbranschen” framför “Datorspelsbranschen” bestod i “värdet av att hitta ett generellt begrepp för digitala spel oavsett format och språktraditionen väg[er] tyngre än identitetsmarkörerna (d v s “datorspel” sägs av insatta och “dataspel” av dem som prenumererar på Allers [min anmärkning])”. Denna språktradition uppges bygga på det ljuva 80-talets konstruktioner “datamodem” och “datamaskin” m fl.

Som ni kanske anar är jag inte beredd att hålla med, inte bara som livslång datorspelare utan även som högskoleutbildad inom just det svenska språket. Dessutom är jag yrkesverksam som både översättare och artwork editor inom vår älskade spelbransch (som om det gjorde mig till något slags auktoritet).

Oinsatt mot insatt

För mig har “dataspel” alltid varit i paritet med när min teknikhandikappade mor pekar på datorskärmen och benämner den som “datan” och säger “hårddisken” när hon syftar på själva datorn. Det tyder på att man är oinsatt och inte speciellt intresserad av saken. Det är det Dataspelsbranschen syftar på när de talar om identitetsmarkörer.

Vad utgör ordets lämplighet?

Att databearbetningen skulle vara det avgörande för tv- och datorspel är inte sant

Vad gäller argumentet för “dataspel” mot bakgrund av “data som processas med olika elektroniska verktyg” känns det som ett ganska lamt argument. Att databearbetningen skulle vara det avgörande för tv- och datorspel är inte sant, då i princip alla spel, även brädspel, bygger på bearbetning av data i form av regler. Ett spel som i allra högsta grad bygger på databearbetning utan att behöva några elektroniska hjälpmedel är det gamla hederliga Trivial Pursuit, där spelet avgörs av hur data, i form av frågekort, bearbetas. TP kan alltså sägas vara ett dataspel.

Om det är de elektroniska verktygen som är det avgörande särdraget för datorspel är det väl inte alls korrekt att kalla dem för “dataspel”, då “data” syftar på information, medan det elektroniska verktyget kort och gott heter “dator” (eller synonymen “datamaskin” om man lever 30 år efter alla andra). Utefter samma logik är kanske “konsolspel” att föredra framför “tv-spel”, men det är en annan, om än snarlik, debatt.

Språkråd och ordlistor

Ska vi gå in på källor och auktoriteter kan vi konstatera att en uppslagning av “data” i SAOL ger “data s. pl * uppgifter; fakta; som förled i s[ammansättningar] ofta dator- eller databehandlings-”, vilket är lite tvetydigt, men ger ändå visst stöd till sammansättningen “datorspel”. Vidare framhåller Språkrådet “I ord som direkt avser apparaten bör dator- användas [...]. Det gäller även tillbehör till datorn: datorprogram, datormus, datorskärm. Dator- bör även användas då man betonar att något utförs med hjälp av datorer: datoranimation, datortomografi, datorgrafik, datormusik, datorspel (min fetning) etc.”. Noteras bör dock att artikeln medger “dataspel” är en konstruktion som “har blivit så etablera[d] att de[n] måste accepteras”. Jag kan acceptera det på samma sätt som jag accepterar, men ogillar (och aldrig i mitt liv skulle få för mig att säga), att folk säger “längre än mig”, “jag vart sjuk” och “jag såg han”.

Heltäckande, inklusiv och allomfattande?

Men varför välja en tämligen specifik term när man vill att den ska vara allomfattande?

Dataspelsbranschen motiverar även sitt namnval med “värdet av att hitta ett generellt begrepp för digitala spel oavsett format”. Varför valde man då “dataspel”? Även om det är ett ord som används flitigt, används det väl ytterst sällan, nästintill aldrig, annat än som synonym till “datorspel”? Jag menar, har ni någonsin själva avsett eller hör någon annan avse en Xbox med ordet “dataspel”? Jag ser verkligen inte logiken i att använda detta ord. Jag förstår dock syftet; de var ju självklart tvungna att på ett tydligt sätt ange vilken sorts spel deras organisation är ämnad för, d v s elektroniska nöjesspel på dator, konsol och mobil och inte tipsrader, internetpoker eller andra slags spel. Men varför välja en tämligen specifik term när man vill att den ska vara allomfattande? Hade inte “Dator- och tv-spelsbranschen” varit ett bättre namnval? Man hade kanske kunnat återuppliva den gamla termen “videospel” och således kallat sig “Videospelsbranschen” och på så sätt blivit än mer allomfattande, men å andra sidan är “videospel” ett minst sagt unket begrepp. Det för liksom tankarna till det gamla reklambladet Nintendomagasinet.

Jag tycker att det är olämpligt av Dataspelsbranschen att, som självutnämnd normgivare inom branschen, namnge sig själv med ett förled som inte bara är missvisande, men också rent kontraproduktivt, då det verkligen inte är så heltäckande som de vill påstå.

Till syvende och sist är det ändå en smaksak om man vill säga “datorspel” eller “dataspel” – inte för att “dataspel” i sig är en korrekt eller speciellt genomtänkt term, utan endast och enbart för att den vunnit hävd, vilket det statliga Språkrådet håller med mig om. Det som avgör valet för mig, är att “datorspel”, till skillnad från “dataspel”, fångar det som skiljer dessa spel från andra, d v s att de spelas på en dator; i och med att gränsen mellan dator och konsol å ena sidan och dator och mobiltelefon å den andra blir alltmer suddig (formellt sett är de ju datorer allihop) är “datorspel” en lämplig term att använda för allihop, medan “dataspel” i mitt tycke är bättre lämpad för att beskriva spel som Trivial Pursuit och något slags studentikost spel som går ut på att springa runt på riksarkivet och plocka poäng genom att memorera flest sidor 1800-talsbyråkrati.