Jämran i veckoslutet – Azeroth är ett opium för folket

jämran2

Några gånger per år blossar debatten om dator- och tv-spel upp i gammelmedia. Denna gång är anledningen inte att spelen har orsakat en amerikansk skolskjutning, utan att en 16-årig svensk omhändertagits för sitt World of Warcraft-beroende. Under dessa s k debatter jämförs tv-spel med knark och en viss Sven Stollenhagen har en svart lista över “de farligaste spelen”.

Det första jag frågar mig är varför det här ens är en nyhet. Det var mycket länge sedan jag läste mer än en liten notis om ungdomar som blivit omhändertagna för drogmissbruk, alkoholberoende eller andra handikappande laster, men när det gäller dator- och tv-spel verkar sensationsvärdet vara mycket högre. Kanske för att det är en “ny” företeelse som “vuxenvärlden” inte vet så mycket om. I min värld är det långt värre att missbruka droger och alkohol än att spela för mycket spel, men eftersom knarkande ungdomar är vardagsmat nuförtiden får man skapa sensation genom att hitta en ny syndabock för samhällets stundande sammanbrott.

Det andra jag frågar mig är varför man alltid fokuserar på spelen, istället för själva beroendet. På samma sätt som det är spelens fel att Columbine blev skådeplats för en skolmassaker är det spelens fel att 16-åringen blev tvångsomhändertagen. Att denna pojke fick lära sig den hårda vägen vad LVU är, är endast hans eget och föräldrarnas fel; hans eget för att man som 16-åring borde veta bättre och föräldrarnas för att de uppenbarligen inte lyckats alltför väl med att sätta gränser i ett tidigare skede.

Varje spelare har ett personligt ansvar för att hitta en fungerande balans mellan sitt spelande och sina skyldigheter.

Varje spelare har ett personligt ansvar för att hitta en fungerande balans mellan sitt spelande och sina skyldigheter. Sitter man och spelar spel istället för att gå i skola eller till jobbet har man enbart sig själv att skylla när man inte får godkända betyg eller när man får sparken. Det är inte spelens fel att ett fåtal inte kan hantera dem.

En överväldigande majoritet av spelare klarar bevisligen av detta, varför haltande jämförelser med drogmissbruk är rent svammel. Det är knappast tv-spelsmissbrukare vi ser sitta utslagna på Plattan.

Det hela handlar inte egentligen om dator- och tv-spel, utan om människor med andra problem, vilka gör dem oförmögna att hantera spel. De hade lika gärna kunnat hamna i något annat beroende, men har av diverse anledningar fastnat för just spel. Det överdrivna spelandet är inte sjukdomen, det är bara ett symptom på något annat. Sluta göra en stor grej av att det var spel inblandade, det är högst sekundärt!