Spelvärldens bästa mördare: Oberoende vetenskaplig analys

hitmanassassintardis

I intresse att ta reda på vem som egentligen framställt spelhistoriens mest begåvade och resultatrika mördare så har jag utformat ett vetenskapligt ramverk som tillåter en objektiv analys av deras förmågor mätt efter åtta olika historiska mord genom tiderna. Då ramverket kräver obegränsat resande genom tid och rum har jag introducerat en lämplig tidsmaskin i form av en blå telefonkiosk, vars förmåga att transportera Agent 47 och Connor mellan olika historiska händelser utgör stommen i min metod. Därefter utvärderar vi de olika morden i en sönderdelning av dess beståndsdelar varpå vi väger dessa mot de två yrkesmördarnas distinkta strategier och metoder. Alla med? Då åker vi.

1. Sennacherib (705 – 681 BC).

Det börjar bli Inspector Clouseau-nivå här

Det assyriska kungadömets kronprins blev en av de få regenterna i kungadömets historia att satsa på arkitektur och tillväxt istället för krig. Inte för att han inte krigade då, det gjorde man tydligen jämt “back in the day”. Han till och med plundrade och ruinerade Babylon, men det var säkert de jävlarna som började ändå. Hur som helst gillade inte hans söner detta. Enligt legenden välte de en stor Lamassu-staty över sin intet ont anande far. Då Connor inte lärt sig vara kreativ med sin omgivning på riktigt samma sätt (läs: Hade huggit honom i ansiktet med en tomahawk 10 fall av 10) kan vi alltså dra slutsatsen att Agent 47 ligger bakom mordet. Välplanerad och snyggt arrangerad “olycka”. Nästan lika snygg som den förmodade utklädnaden.

2. Qin Shi Hua (259 – 210 BC).

Även de bästa misslyckas ibland. Varför legenden om det här nästan lyckade kinesiska lönnmordet inte har gjorts till film ännu förbryllar mig, då det är bland det mest spektakulära jag läst om. Han-kineserna var rejält sura efter att Qin-dynastin vunnit kriget dem emellan. En jätteledsen aristokrat tog saken i egna händer och tog fram planen till vad jag bara kan anta är en av historiens mest avvägda och välplanerade mord. Zhang Liang som han hette, sålde alla sina ägodelar och hyrde en jättestark och biffig hejduk varpå han konstruerade en stor kon av järn som tydligen vägde ganska exakt 97 kilo. Musklerna fanns, mordvapnet fanns, nu behövdes bara ett tillfälle. De två männen satt likt ruvande ripor i ett buskage på en kulle när Qin Shi Huas ekipage på två vagnar kom rullande nedanför deras gömsle. I vad jag bara kan gissa är det egentliga världsrekordet i kulstötning stötte den inhyrda muskelmannen den svintunga järnkonen ner i taket på en av vagnarna. Men ack. Det var fel vagn. De båda lyckades fly och undkom straff trots en enorm så kallad “manhunt”. Vad kan man dra för slutsatser här egentligen? Vagnarna var inte fyllda med hö, och det som kastades var inte en tomahawk, så det lutar åt Agent 47 även i detta fall.

3. Kejsaren Commodus (192 AD)

Näst intill ospårbart gift

Alla som har sett filmen Gladiator känner igen namnet Commodus. Allmänt osympatisk kille, tydligen ännu värre i verkligheten då han dödade hundratals djur och människor dagligen i sin kära arena. Folk ledsnade förstås, och en konspiration uppstod. Först försökte hans blivande mördare med att förgifta hans mat, men han kräktes fort upp giftet. Då anlitade man en av Commodus brottningskompisar att strypa honom när han tog ett bad. Slutsatsen blir även här att det förmodligen var vår flintskalliga kompis från Hitman som utförde mordet. Varför? Det var inte en tomahawk i maten, utan gift.

4. Conrad av Montferrat (1140 – 1192 AD)

Här har vi en som går direkt till Connor och hans assassiner, för det var faktiskt de som gjorde det på riktigt och det viskas att det var självaste Richard Lejonhjärta som skickade Hashshashin-ordern efter honom. När Conrad valts till kung i Richards frånvaro blev denne, som vi känner igen från spelet, helt sonika nedstucken på gatan av två okända mördare följt av en kort strid. Den ena blev tillfångatagen och torterad till att erkänna att det var Lejonhjärta som låg bakom allt. Det var dock omöjligt att bevisa, och än idag är det ingen som vet vem som hyrde mördargillet.

5. James Stewart, Förste Hertig av Moray (1531 – 1570 AD)

En mening räcker egentligen för att bestämma vem det här var: Första mordet med krutvapen. Nå nå, tänker ni, Connor skjuter ju också med musköter. Må så vara, men då Assassin’s Creed sällan tillåter någon annan planering än att gå någonstans och skjuta och sen hutlöst springa över hustak så hamnar vi i stället närmre Agent 47. Mordet var utsökt planerat. Mördaren James Hamilton av Bottlewaugh och Woodhouselee med kumpaner skaffade sig tillgång till huset, inredde skottgluggen med lakan för att dölja krutröken och hängde svarta skynken bakom för att dölja skyttens skugga. Efter skottet väntade en sadlad häst, och Hamilton kunde rida till säkerhet hos sina allierade. Det är svårt att se sådan planering och kreativitet utspela sig i Assassin’s Creed. Agent 47 vinner igen.

6. William den tyste, prins av Orange (1533 – 1584)

Vad han inte gillade var protestant-hipsters…

Vi håller oss kvar i renässanstider, den här gången i Holland, där William den tyste var revolutionären som startade det åttaåriga kriget mot Spanien. Under en lång tid i den här perioden hade protestanter jävlats med de etablerade katolska nationerna, och detta var som i många andra fall skäl nog att mörda. En så kallad “ensam galning” vid namn Balthasar Gérard var fransos, katolik och gillade verkligen den spanska kungen Philip II. Vad han inte gillade var protestant-hipsters, så när spanjack-kungen sa att han skulle hosta upp 25 000 spanska spänn till den som hade ihjäl upprorsmakaren satte Balthasar igång. Han tjänade två år (!) i den luxemburgska armén i hopp om att komma i närheten av William när arméerna möttes, och när detta misslyckades ljög han ihop en historia om att han var en fransk adelsman som ville “ta ett snack” med William. Efter snacket hade han skaffat förtroende nog att bli bjuden hem till sitt offer, där han till slut sköt ihjäl honom när tjänstefolket lämnat de ensamma. Han flydde och var på fri fot länge nog att få sina pengar, men blev sedan arresterad och horribelt torterad innan han fick dö. Agent 47 igen, då Connor hade tagit hand om saken redan under armétiden. Förmodligen genom att hugga sig fram genom hela holländska armén.

7. Gustav III (1746 – 1792 AD)

“Bonsoir, beau masque motherfucker!”

Vad är väl en maskerad på operan, om inte ett sjukt coolt tillfälle att bli en av Sveriges mest kända mördare. Även om mordet på vår kulturkung var ganska klumpigt och rättframt så ingår ändå ett par saker som gör att mordet lutar åt att det var Agent 47 som gjorde det. För det första så var Anckarström maskerad, vilket är på tok för töntigt för Connor. Detta gav tillfälle att komma nära den förmodligen ganska packade regenten och avlossa sitt skott. För det andra så slank mördaren och hans kumpaner ut från operan efter mordet genom att ropa att elden var lös, vilket förstås är en finessrik distraktion som inte förekommer i Assassinernas värld. Om det stått en vagn full med hö mitt på festgolvet så kanske.

8. Abraham Lincoln (1809 – 1865 AD)

Ett mord inte helt olikt det på Gustav den tredje, men ändå avvikande nog för att ge Connor en sista tröstpoäng. John Wilkes Booth inte bara sköt presidenten, utan började sedan hugga med en kniv omkring sig efteråt varpå han dramatiskt ställde sig på teaterscenen och vrålade den kända frasen “Sic Semper Tyrannis!”. Motivet till Lincolns död har ett patos som likar den eviga kampen mellan Assassins och Templars, och kommer ett fjärde spel som även det utspelar sig i USA kan vi nog ge oss fan på att Lincolns död avbildas på ett eller annat sätt.

Detta konkluderar således min undersökning. De empiriska bevis som förevisas i utredningen bevisar utan någon som helst tvivel att Agent 47 vinner med 6-2. Spelvärldens bästa lönnmördare är korad.