Kraid.se - Dator och tv-spelsblogg

Ända sedan jag såg första trailern utav Enslaved har jag varit relativt hajpad, mest pga jag verkligen tycker om Ninja Theorys föregående spel Heavenly Sword, som släpptes 2007 exklusivt till Playstation 3. Deras färglada miljöer och knivskarpa berättande gör verkligen att man trivs i världarna de målar upp, men tyvärr når inte kvalitén riktigt ända upp till mina förväntningar.

Nu känns det verkligen som att spelhösten har kommit igång på fullaste allvar! Tråkigt är dock att största delen av höstens storsläpp är uppföljare. Därför tycker jag det är extra kul när man får sätta tänderna i Ninja Theorys helt nya tredjepersonsäventyr Enslaved: Odyssey to the West.

Spelet utspelar sig ca 150 år fram i tiden. I en otroligt nog grönskande värld som dessvärre drabbats av diverse världskrig. Resultatet är att mänskligheten är gravt utrotningshotad och de få som finns kvar är ständigt på rymmen ifrån de Mechs som användes i krigsföringen.

Huvudkaraktären i spelet kallar sig Monkey och är en mästare på klättring och närstrid. Hans kall i livet är att hålla sig levande, och det gör han med bravur tills han en dag lyckats få sig tillfångatagen och inkapslad i ett flygande slavskepp. Här träffar han en kvinna och efter många omständigheter och explosioner lyckas de till slut hamna i samma nödkapsel som för de ut ur det skadade skeppet.

De kraschlandar och Monkey slås medvetslös. Kvinnan ifråga kallar sig Trip och har när Monkey ligger livlös och bortom hjälp installerat ett s k “slaver’s headband” i hans huvud, vilket gör att de blir bundna till varandra. D v s: stannar Trips hjärta så stannar Monkeys. Och inte helt till Monkeys fördel kan också Trip befalla honom att göra det hon önskar.

Monkey vaknar tillslut till liv och återfår snabbt sitt medvetande. Trip förklarar för honom vad hon gjort och tvingar honom att eskortera henne till sin hemby. Självklart mot hans vilja, men vad kan han göra?

Handlingen är helt ok i min mening, inte för avancerad men kan bli en aning tråkig i längden. Berättandet är som jag skrev tidigare sjukt bra gjort, men det mesta som händer i spelet känns en aning grundlöst då man varit ganska snål med att förse spelaren med orsaker till varför saker och ting är som de är. Ju längre storyn fortlöper ju bättre blir den faktiskt, men ändå inget som sätter mina nerver ur spel.

Spelet går som sagt ut på att denna duo, Monkey och Trip, ska bana iväg och ta sig i förstahand till hennes hem, som därefter leder iväg på andra villospår. Detta spelsätt finns ju också i t ex Resident Evil 5, där man som ett par ska lösa olika pussel. Skillnaden är dock att det i RE5 finns ett co-op-läge där man med en polare kan plöja igenom hela single player-kampanjen, det finns inte i Enslaved. Ett stort misstag enligt mig då spelvärdet ökar med minst 100% när man är två stycken som samarbetar. I och för sig hade han/hon som styrt Trip inte haft det superkul då hon mest är ivägen för Monkeys framfart! Hon kan varken klättra, hoppa, slåss eller skjuta. Fast, att t ex hacka system med finurliga småpussel, öppna portar och vifta till sig uppmärksamhet hade inte varit så pjåkigt ändå när det är just själva samarbetet som värdesätts.

Stora irritationsmoment i spel är något man tyvärr får vänja sig vid. Och i Enslaved kan jag uppleva att kameran har ett eget liv ibland. Som i t ex strider, då den allt för ofta glider den iväg på egna små äventyr vilket gör många att jag får svårt att överblicka många situationer. Därför blir stiderna en aning hetsiga och det enda man gör är att rage-trycka på knapparna och hoppas på det bästa.

Att klättra är skitkul och har varit sen Tomb Raider! Det är dock sjukt störigt att man bara har tillåtelse att hoppa från bestämda håll från avsatserna. Ett exempel är när jag smugit mig in bakom en fetmech som står och skjuter som en galning. Jag hoppar fram och ska lönnmörda den jäveln och märker till mig förvåning att han står på en avsats lite längre ner, och eftersom det inte har varit meningen från skaparnas sida att jag ska döda honom från det hållet kunde jag inte heller hoppa ner och döda honom bakifrån. Jag fick helt enkelt gå tillbaka och döda honom på det sätt kodarna vill att jag ska döda honom. Tyvärr upprepar sig detta moment ett antal gånger under spelets gång.

Ända sedan jag såg första trailern utav Enslaved har jag varit relativt hajpad, mest pga jag verkligen tycker om Ninja Theorys föregående spel Heavenly Sword, som släpptes 2007 exklusivt till Playstation 3. Deras färglada miljöer och knivskarpa berättande gör verkligen att man trivs i världarna de målar upp, men tyvärr når inte kvalitén riktigt ända upp till mina förväntningar.