Diablo svängde galant sin stjärt på dansgolvet till tonerna av Village People. Han hade den snyggaste afron i stan och de högsta platåskorna på den här sidan Torsby. Han dansade självsäkert fram till den oskyldiga lilla Fallout och presenterade sig på klassiskt gentlemannavis genom att dra ned sina stjärnformade solglasögon en aning och med höjda Fortsätt läs
En viss James Rolfe, mer känd som Angry Video Game Nerd, har gjort hela världen varse vilka vidriga vidunder vardat via videospelsversioner av Tillbaka till framtiden-serien. Detta kanske skrämmer vissa spelare, för oss som växte upp med både äventyrsspel och Marty McFlys tidsresor har det här spelet nostalgipotential utan dess like.
Bob är en utomjording som en dag på väg till jobbet krashar med sitt rymdskepp och delarna flyger såklart åt alla håll så nu måste du hjälpa honom att hitta dem så han kan komma hem.
Jag har skrattat mig igenom alla Resident Evil. Jag har myst mig igenom Alone in the Dark. Jag har jaha:at mig igenom Silent Hill. Jag har kallsvettats igenom Amnesia: the Dark Descent.
“Manuel “Manny” Calavera återvänder till sitt kontor på dödsdepartementet med en ny klient. Manny är lika delar reseförsäljare och lieman. Han är död, precis som alla runt omkring honom. Han befinner sig i dödsriket, platsen dit alla kommer efter döden, och hans uppgift är att hämta de döda från de levandes rike och sedan hjälpa Fortsätt läs
“Det här är ett spel som håller hur länge som helst. Dels för att det är bedrövligt svårt på sina ställen, men också för att det tåls att spelas om. Igen. Och igen. Och igen.”
War. War never changes, konstaterar Ron Perlman. Han fortsätter med att berätta om hur romarna stred för slavar och guld och jämför det med hur vi krigar för pengar och olja. Så även i det krig som fick världen att gå under. Långt ifrån alla överlevde kärnvapenregnet. De som envist naglar sig fast vid livet Fortsätt läs
Fallout-spelen är de enda spel som fått mig att sitta och läsa på internet och i manualer i flera timmar, bara för att spelvärlden och dess historia är så djup, gripande och storslagen. När man spelar dem, känner man hela tiden något i bakgrunden, något som inte riktigt går att sätta fingret på. Något stort. Fortsätt läs
Discworld är ett av de spel från barndomen jag minns med mest värme. Första gången jag spelade det var på PlayStation någon gång kring -95. Det satte sådana djupa spår att jag ända sedan dess har mints alla skärmar av Unseen University i detalj. Ända sedan jag kom på att man skulle byta ut trollstaven Fortsätt läs
Tidigt 90-tal var nog verkligen spelens guldålder. I alla fall hemdatorernas. Eller ja, åtminstone peka-och-klicka-spelens. Det här var på den tiden då LucasArts bytte namn från Lucasfilm Games, och flera år innan de började pumpa ut sunkig Star Wars-titel efter Star Wars-titel. LucasArts var inte de första, inte de sista och ej heller de mest Fortsätt läs
11 kommentarer