I dagarna har jag haft den stora glädjen att få lägga vantarna på Metroid: Other M till Wii. Metroidserien är en utav mina absoluta favoriter och när man nu valde att gå tillbaka till ett spelläge som mer liknar det i Super Metroid än något annat blev jag själaglad! Men vad är det då som är så bra med Metroid? Förutom den oftast perfekta kontrollen, det magiska soundtracket och känslan av att man är helt ensam i en ytterst ogästvänlig miljö så är det seriens protagonist Samus som gör mig helt knäsvag.
För inte kunde man väl ana när man som liten spelade Metroid till NES att den där badass orangea powersuiten skulle husera en liten späd, vacker kvinna med en attityd som inte är av denna värld? Faktum är att jag bestämt vill påstå att Samus Aran är tv-spelshistoriens absolut tuffaste kvinna! Visst, Lara Croft skjuter på dinosaurier med pistol, och Chun-Li kan utan tvekan knäcka en mans nacke som en torr kvist mellan sina muskulösa lår, men ingen av dem går upp mot min älskade Samus.
Samus Aran är bruden som efter att ha lämnat Galactic Federation bestämmer sig för att bli prisjägare på heltid. I spelvärldens kanske coolaste halvt mekanisk, halvt biologiska powersuit jagar hon rymdpirater, metroider och moderhjärnor samt spränger hela planeter i småbitar! Fram till Prime trilogin var hon alltid helt själv på sina uppdrag, och visade att en tv-spelskaraktär inte måste vara en uppumpad testosteronstinn snubbe med ett gigantiskt vapen för att vara tuff.
I och med den senaste delen i spelserien där Samus är den ständiga hjältinnan har man valt att släppa på mystiken kring hennes person. Undan för undan delges jag av mer och mer detaljer om hennes liv när jag spelar Metroid: Other M. Vad som återstår att se är om att veta allt är bra eller dåligt. Kommer Samus bli ännu tuffare nu när man vet varför hon är den hon är, eller kommer avsaknaden av hennes mystik att göra henne alltför alldaglig? Svaret på det kan du läsa i recensionen av Metroid: Other M som kommer i veckan här på kraid.se!